Inledning
Någon gång under våra liv kan tyvärr skador uppkomma vare sig orsakat oaktsamt eller avsiktligt, dyrt eller billigt. Den som orsakar skadan benämns ofta som den skadevållande. Det skadevållande subjektet, individen eller agerandet ska som huvudregel ersätta den skadelidande i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig hade skett. Således är lagstiftningen reparativ i sin natur. Mot bakgrund av att skador uppkommer i olika former, sorter och karaktärer finns det därför även olika kategorier av skadeformer. Personskada, sakskada och ren förmögenhetsskada är dem vanligaste skadeståndstyperna. Men vad innebär dessa?
Sakskada är precis det namnet illustrerar, en skada som drabbat ett fysiskt föremål. Häri räknas även förluster av föremål som exempelvis vid stöld eller om föremålets utseende påverkats. Ett djur är inom skadeståndsrätten även att betrakta som saker. En skada på ens husdjur utgör därför också en sakskada.
Denna skadeståndstyp är en ekonomisk skada som inte har ett samband med en person- eller sakskada. För att kunna åberopa det faktum att en ren förmögenhetsskada skett måste ingen part ha drabbats av varken person- eller sakskada. Inte heller får skadan ha ett direkt samband med någon annans person- eller sakskada. Därför är denna skadetyp inte heller aktuell vid så kallade tredjemansskador.
Man brukar vanligtvis också skilja på skadeståndets rättsmateriella förhållanden parterna emellan. För skador som förslagsvis uppstått inom ett avtalsförhållande benämner man skadeståndstypen som inomobligatorisk. Vanligtvis reglerar parterna i avtalet hur och om skadestånd ska utgå. Däremot kan det också regleras lagligen under köplagens bestämmelser. Om inget kontrakt, avtal eller annat avtalsrättsligt förhållande föreligger mellan parterna benämner man skadetypen som utomobligatorisk.
Oberoende om du eller ditt företag är skadelidande eller skadevållande kan vi på Juridum hjälpa dig med dina ärenden. Välkommen på en kaffe så diskuterar vi just dina frågeställningar.
