LRV (lag om rättpsykriatisk vård)

Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) är en svensk lag som reglerar möjligheten att tvångsvårda personer med psykiska störningar som begått brott. LRV är en viktigt lag inom juridiken eftersom den reglerar när och hur tvångsvård av personer med psykiska störningar som begått brott får användas.

En person kan tvångsvårdas enligt LRV om denne lider av en allvarlig psykisk störning och samtidigt utgör en fara för sin omgivning. Tvångsvården kan också vara aktuell om personen bedöms vara oförmögen att förstå innebörden av sitt handlande på grund av sin psykiska störning.

För att en person ska kunna tvångsvårdas enligt LRV krävs ett beslut från en domstol. Domstolen ska grundas sitt beslut på en utredning av personens psykiska hälsa och sjukdomshistoria, samt på en bedömning av personens farlighet för omgivningen. Dessutom ska beslutet motiveras och dokumenteras i journalen.

En person som tvångsvårdas enligt LRV har rätt till en advokat som företräder denne under tvångsvården. Advokaten ska övervaka att tvångsvården sker enligt lagens bestämmelser och att den enskildes rättigheter respekteras.

En tvångsvårdad person har också rätt att överklaga beslutet om tvångsvård till högsta domstolen. Högsta domstolen prövar då om tvångsvården är laglig och om det finns skäl att häva den. En tvångsvårdad person har också rätt att få sin tvångsvård prövad regelbundet.

Sammanfattningsvis är LRV en viktig lag inom juridiken som reglerar möjligheten att tvångsvårda personer med psykiska störningar som begått brott. Lagen syftar till att skydda samhällets och enskilda personers rättigheter samtidigt som den möjliggör nödvändig vård för personer som lider av allvarliga psykiska störningar.