Socialrätt

Socialrätt är en del av den speciella förvaltningsrätten och reglerar samhällets sociala trygghet. Socialrätten består av två delar. Den ena delen omfattar den kommunala socialtjänsten. Hit räknas vård och omsorg, ekonomiskt bistånd och annat stöd. Socialtjänsten tar bland annat hand om barn och unga, äldre, personer med funktionsnedsättningar och personer med missbruksproblem. Den andra delen omfattar den statliga socialförsäkringen. Det omfattar sjukförsäkring, pension, bidrag och administreras av Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan.

Vissa uppgifter inom socialtjänsten:

• Strukturinriktade insatser: Syftar till en god samhällsmiljö, t.ex. medverkan i samhällsplanering och olika planeringsinsatser.
• Allmänt inriktade insatser: Generellt utformade sociala insatser, t.ex. uppsökande verksamhet och socialjour.
• Individinriktade insatser: Insatser som är direkt anpassade till den enskildes individuella behov, t.ex. försörjningsstöd, bistånd, hemtjänst och kontaktperson.

Socialrättens grundläggande principer

Frivillighet och självbestämmande
SoL bygger på frivillighet och självbestämmande. Socialtjänsten kan inte tvinga på en individ en insats utan stöd i lag. Den enskilde kan själv bestämma om hen vill ta emot ett erbjudande om viss vård eller inte, men socialtjänsten arbetar samtidigt med att motivera enskilda att ta emot insatser.

Flexibilitet

SoL är i sin form av ramlag flexibel vilket gör att man kan anpassa insatser till enskilda.

Valfrihet
Självbestämmande, integritet och självständighet är viktiga begrepp och beståndsdelar i SoL. Principen innebär att det är den enskilde som inom ramen för socialnämndens resurser avgör valet mellan alternativa insatser.

De viktigaste lagarna att känna till

Socialtjänstlagen (SoL)
SoL är en så kallad ramlag vilket innebär att den fungerar som ett ramverk för socialtjänsten. De mål som ställs upp i lagen är att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltaganden i samhällslivet. Socialtjänstens uppgift är att sträva efter dessa mål och stöda enskilda personer och grupper.

Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)
Lagen möjliggör för socialtjänsten att omhänderta barn mot deras och föräldrarnas vilja i situationer då barnet riskerar att fara illa.

Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)
Lagen möjliggör för socialtjänsten att tvångsvårda personer med missbruksproblem.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Syftet med lagen är att garantera goda levnadsvillkor och hjälp till personer med omfattande och varaktiga funktionshinder.

Socialförsäkringsbalken (SFB)
Lagen innehåller regler för den statliga socialförsäkringen.

Diskrimineringslagen
Lagens syfte och målsättning är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Vanliga frågor och sådant som är bra att känna till

Vad är skillnaden på SoL och LSS?
Socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade är två lagar som ofta tillämpas tillsammans. LSS är en lag som beskriver vem som har rätt till stöd och insatser. Insatserna kan bestå av personlig assistans, daglig verksamhet, stödpersonal, korttidsboenden och ledsagning. SoL är tillämplig på samtliga socialrättsliga ärendet och fungerar som en ram för socialtjänsten och den vård eller de insatser som de erbjuder. SoL beskriver också vilka skyldigheter socialtjänsten och kommunen har gentemot enskilda.

Kan ni hjälpa mig överklaga beslut om från socialtjänsten?

Ja, det kan vi! Hör av dig till oss genom att skapa en förfrågan eller ”Kontakta oss”-funktionen.

Har jag rätt till aktivitetsstöd?
Aktivitetsstöd är ett ekonomiskt stöd som kan lämnas till den som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program. Det är Försäkringskassan som beslutar om och betalar ut aktivitetsstöd/utvecklingsersättning under tiden du deltar i programmet. Du kan få stöd eller ersättning bland annat om du varit arbetslös länge, behöver stöd i arbetssökande eller nyligen har beviljats uppehållstillstånd. 

Vad är det för skillnad på handikappersättning och merkostnadsersättning?
Handikappersättning är till för personer som har en funktionsvariation eller en sjukdom som gör att de behöver hjälp i vardagen, eller har merkostnader till följd av sin nedsättning. År 2019 ersattes handikappersättning av merkostnadsersättning och det går inte längre att ansöka om. En merkostnad är kostnader som du har på grund av din funktionsvariation som kan vara engångskostnader eller återkommande kostnader. Merkostnader är indelade i 7 kategorier enligt lagstiftningen:

• Hälsa, vård och kost – t,ex, kostnader för medicin, patientavgifter eller specialkost
• Slitage och rengöring – t.ex. slitage av kläder och kostnad för rengöring
• Resor – t.ex. sjuk- och behandlingsresor som inte ersätts av kommunen eller regionen
• Hjälpmedel – t.ex. inköp eller hyra av utrustning
• Hjälp i den dagliga försörjningen – t.ex. kostnader för hemtjänst, god man eller andra insatser
• Boende – t.ex. byte av bostad
• Övriga ändamål

Du kan få merkostnadsersättning om:

• Du har en funktionsvariation som kan antas vara i minst 1 år
• Du har merkostnader om minst 13 125 kr per år på grund av funktionsvariationen
• Du har fyllt 18 år och inte har en underhållsskyldig förälder
• Du är försäkrad i Sverige

Vi kan hjälpa dig!
Det kan ibland upplevas svårt att kommunicera med kommunen i socialrättsfrågor och att känna till vilka rättigheter man har som privatperson, oavsett om man är barn, ungdom, vuxen eller äldre. Vi på Juridium kan socialrätt och kan hjälpa dig i kontakt med socialtjänst i frågor som rör allt från äldreomsorg, bidrag, och hemtjänst till tvångsvård och merkostnadsersättning. Vi kan också hjälpa dig med ansökan, att tolka beslut och överklagan till förvaltningsrätten. Hör av dig till oss genom att skapa en förfrågan eller genom ”Kontakta oss”-funktionen så hjälper vi dig.