1 June - 2023,
Melanie,
Arvsrättsliga principer
Arvsrätt är ett samlat begrepp för de bestämmelser som ska tillämpas vid ett dödsfall och som reglerar hur kvarlåtenskapen efter personen som avlidit ska fördelas. Kvarlåtenskap kan som regel fördelas genom enligt lag eller genom ett testamente. I svensk rätt regleras rätten till arv i ärvdabalken (1958:637; ÄB). Situationer som rör dödsfall, bouppteckning och arvskifte har redan berörts i ett tidigare blogginlägg och lämnas därför därhän. I detta inlägg kommer i stället arvsordning och viktiga arvsrättsliga principer att beskrivas.
Låt oss på juristbyrån Juridium hjälp dig.
Arvsordning
Familjemedlemmar och släktingar som har rätt till arv från den avlidne kallas för arvingar eller arvtagare. Arvingar har arvsrätt enligt en arvsordning. Arvsordningen går efter släktskap (parental) enligt parentelprincipen. Varje grupp av arvtagare kallas arvsklass och det finns tre arvsklasser.
Den första arvsklassen består av den avlidnes barn och barnbarn, vilka kallas bröstarvingar. Bröstarvingarna ärver i första hand. Om någon av barnen har dött tidigare eller avstår från sitt arv, träder hans eller hennes barn i sitt ställe. Detta kallas istadarätten. Bröstarvingar ärver vad som kallas arvslott. Om den avlidne har två barn är varje barns arvslott 50% av den totala kvarlåtenskapen. Varje “gren” inom en arvsklass har rätt till lika stor del av kvarlåtenskapen enligt stirpalgrundsatsen. Testamente kan inskränka på arvslotten, men bröstarvingar har alltid rätt till en laglott, vilket är hälften av arvslotten. I detta fall innebär det att laglotten är 25% av den totala kvarlåtenskapen.
Den andra arvsklassen består av i första hand föräldrar och i andra hand syskon till den avlidne. Arvtagare i den andra arvsklassen får endast ärva om arvlåtaren inte har några avkomlingar i den första arvsklassen, enligt principen om
successio ordinum. En arvsklass måste alltså vara helt tom innan arvet går vidare till nästa arvsklass. Om den avlidnes föräldrar är döda ärver den avlidnes syskon. Om någon av syskonen är döda ärver deras barn. Detta följer av istadarätten som innebär att en arvinges avkomlingar träder i hans eller hennes ställe om arvingen är avliden.
Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- och farföräldrar. Om de inte är vid livet ärver den avlidnes farbröder, fastrar, morbröder och mostrar.
Övriga släktingar, till exempel kusiner, har ingen arvsrätt (såvida detta inte har skrivits in i arvlåtarens testamente). Finns det inga arvsberättigade arvingar i arvsklass ett, två eller tre, eller ett testamente, ärver den Allmänna arvsfonden.
Makars arvsrätt
Om den avlidne inte hade barn ärver den efterlevande maken och det krävs ingen bodelning.
Gemensamma barn inom äktenskap
Fanns gemensamma barn i äktenskapen ska en bodelning göras innan arvet fördelas. Den efterlevande maken ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken får göra vad han eller hon vill med egendomen under sin livstid. Maken kan förbruka hela kvarlåtenskapen, men får inte testamentera bort den. Detta innebär att barnen får vänta med att få ut sina arvslotter till båda föräldrarna avlidit.
Särkullbarn
Barn från tidigare äktenskap eller utom äktenskap kallas för särkullbarn. Särkullbarn har, till skillnad från gemensamma barn, rätt att få ut sin arvslott direkt efter att en bedömning gjorts. De kan dock välja att avstå från sitt arv på samma villkor som barn inom äktenskap och då få ut sitt arv när den efterlevande maken avlider. Detta kan vara fördelaktigt om förmögenheten ökar fram till dödsdagen.
Sambors arvsrätt
Sambor har ingen automatisk rätt att ärva efter varandra, även om de har gemensamma barn. För att en sambo ska få ärva efter sin avlidne partner måste ett testamente ha upprättats.
Testamente
Arvsrätten kan som nämnt inskränkas till viss del genom ett testamente. Bröstarvingar har däremot alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten och vad de har rätt till om ett testamente inte upprättas.
Vi kan hjälpa dig!
Har du frågor om arvsrätt eller behöver hjälp med att upprätta ett testamente? Hör av dig till oss på Juridium så hjälper vi dig!
Låt oss på juristbyrån Juridium hjälp dig.
Arvsordning
Familjemedlemmar och släktingar som har rätt till arv från den avlidne kallas för arvingar eller arvtagare. Arvingar har arvsrätt enligt en arvsordning. Arvsordningen går efter släktskap (parental) enligt parentelprincipen. Varje grupp av arvtagare kallas arvsklass och det finns tre arvsklasser.
Den första arvsklassen består av den avlidnes barn och barnbarn, vilka kallas bröstarvingar. Bröstarvingarna ärver i första hand. Om någon av barnen har dött tidigare eller avstår från sitt arv, träder hans eller hennes barn i sitt ställe. Detta kallas istadarätten. Bröstarvingar ärver vad som kallas arvslott. Om den avlidne har två barn är varje barns arvslott 50% av den totala kvarlåtenskapen. Varje “gren” inom en arvsklass har rätt till lika stor del av kvarlåtenskapen enligt stirpalgrundsatsen. Testamente kan inskränka på arvslotten, men bröstarvingar har alltid rätt till en laglott, vilket är hälften av arvslotten. I detta fall innebär det att laglotten är 25% av den totala kvarlåtenskapen.
Den andra arvsklassen består av i första hand föräldrar och i andra hand syskon till den avlidne. Arvtagare i den andra arvsklassen får endast ärva om arvlåtaren inte har några avkomlingar i den första arvsklassen, enligt principen om
successio ordinum. En arvsklass måste alltså vara helt tom innan arvet går vidare till nästa arvsklass. Om den avlidnes föräldrar är döda ärver den avlidnes syskon. Om någon av syskonen är döda ärver deras barn. Detta följer av istadarätten som innebär att en arvinges avkomlingar träder i hans eller hennes ställe om arvingen är avliden.
Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- och farföräldrar. Om de inte är vid livet ärver den avlidnes farbröder, fastrar, morbröder och mostrar.
Övriga släktingar, till exempel kusiner, har ingen arvsrätt (såvida detta inte har skrivits in i arvlåtarens testamente). Finns det inga arvsberättigade arvingar i arvsklass ett, två eller tre, eller ett testamente, ärver den Allmänna arvsfonden.
Makars arvsrätt
Om den avlidne inte hade barn ärver den efterlevande maken och det krävs ingen bodelning.
Gemensamma barn inom äktenskap
Fanns gemensamma barn i äktenskapen ska en bodelning göras innan arvet fördelas. Den efterlevande maken ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken får göra vad han eller hon vill med egendomen under sin livstid. Maken kan förbruka hela kvarlåtenskapen, men får inte testamentera bort den. Detta innebär att barnen får vänta med att få ut sina arvslotter till båda föräldrarna avlidit.
Särkullbarn
Barn från tidigare äktenskap eller utom äktenskap kallas för särkullbarn. Särkullbarn har, till skillnad från gemensamma barn, rätt att få ut sin arvslott direkt efter att en bedömning gjorts. De kan dock välja att avstå från sitt arv på samma villkor som barn inom äktenskap och då få ut sitt arv när den efterlevande maken avlider. Detta kan vara fördelaktigt om förmögenheten ökar fram till dödsdagen.
Sambors arvsrätt
Sambor har ingen automatisk rätt att ärva efter varandra, även om de har gemensamma barn. För att en sambo ska få ärva efter sin avlidne partner måste ett testamente ha upprättats.
Testamente
Arvsrätten kan som nämnt inskränkas till viss del genom ett testamente. Bröstarvingar har däremot alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten och vad de har rätt till om ett testamente inte upprättas.
Vi kan hjälpa dig!
Har du frågor om arvsrätt eller behöver hjälp med att upprätta ett testamente? Hör av dig till oss på Juridium så hjälper vi dig!