22 May - 2024,
Maja,
det kan, återfinns i samhällsutvecklingen med pandemi och lågkonjunktur. I samband med
detta innehar staten en nyckelroll som ofta är en av de största, om inte den största,
borgenären. Detta fenomen kan enkelt förklaras av att en av de vanligaste fordringarna
avser någon form av skatteskuld. Det är därmed stor sannolikhet att ett bolag som
hamnat i betalningssvårigheter finner sig i en position där ett statligt organ har en fordran
på denna.
samma sätt som enskilda skulder, det vill säga skulder till ett företag eller en privatperson.
Båda ska naturligtvis som utgångspunkt betalas till fullo, kan vara föremål för ackord samt
av borgenären ligga till grund för en ansökan om konkurs. Den stora skillnaden återfinns i
borgenärens intressen och utgångspunkt.
Privata organ agerar närmast uteslutande i syfte att få in så mycket pengar som möjligt vid
indrivande av skulder. Det allmänna har emellertid att beakta andra intressen. När det
allmänna, genom Skatteverket, ansöker om konkurs utgår denna enligt dess riktlinjer
utifrån syftet att förhindra fortsatt skuldsättning, förhindra ekonomisk brottslighet samt
att medföra utdelning till staten. Utöver det ska det allmänna även beakta
konkursförfarandets kostnader. Om det kan påvisas att det blir alltför stora kostnader,
eller om konkursansökan inte kommer att bifallas, kan det finnas skäl att tillgripa andra
åtgärder för att driva in sin fordring. Från lagstiftarens håll har bland annat förts debatt om det faktum att mängden konkursen vida överstiger antal företagsrekonstruktioner. Att företag i ekonomiskt trångmål som på sikt kan vara livskraftiga träder i konkurs i stället för rekonstruktion medför en inte obetydlig kapitalförstöring.
en betydligt större omfattning än vad som krävas av en enskild när den vidtar åtgärder för
att driva in en skuld. För dig som företagare innebär det att det finns goda skäl, tillika
möjligheter, att pröva andra tillvägagångssätt innan man vänder sig mot ett
konkursförfarande.
som rör verksamheten i sin helhet? Varmt välkommen att kontakta oss på Juridium så
hjälper vi dig vidare!
Staten som borgenär? När ditt bolag är skyldig det allmänna pengar
Som företagare är det ett naturligt steg i verksamheten att bolaget åtar sig skulder i den dagliga driften. Om bolaget inte klarar av att betala skulderna på utsatt tid träder regelverket om insolvens in. Samtidigt finns det starka skäl för även borgenärerna att undvika att ditt bolag behöver gå i konkurs. Inte minst är sådant fallet när staten är borgenär.
Statens nyckelroll som borgenär
Under det senaste året har antalet ansökningar om konkurs ökat markant. Bakgrunden tilldet kan, återfinns i samhällsutvecklingen med pandemi och lågkonjunktur. I samband med
detta innehar staten en nyckelroll som ofta är en av de största, om inte den största,
borgenären. Detta fenomen kan enkelt förklaras av att en av de vanligaste fordringarna
avser någon form av skatteskuld. Det är därmed stor sannolikhet att ett bolag som
hamnat i betalningssvårigheter finner sig i en position där ett statligt organ har en fordran
på denna.
Statens förhållningssätt vid skulder
Generellt sätt behandlas allmänna skulder, det vill säga skulder till ett statligt organ, påsamma sätt som enskilda skulder, det vill säga skulder till ett företag eller en privatperson.
Båda ska naturligtvis som utgångspunkt betalas till fullo, kan vara föremål för ackord samt
av borgenären ligga till grund för en ansökan om konkurs. Den stora skillnaden återfinns i
borgenärens intressen och utgångspunkt.
Privata organ agerar närmast uteslutande i syfte att få in så mycket pengar som möjligt vid
indrivande av skulder. Det allmänna har emellertid att beakta andra intressen. När det
allmänna, genom Skatteverket, ansöker om konkurs utgår denna enligt dess riktlinjer
utifrån syftet att förhindra fortsatt skuldsättning, förhindra ekonomisk brottslighet samt
att medföra utdelning till staten. Utöver det ska det allmänna även beakta
konkursförfarandets kostnader. Om det kan påvisas att det blir alltför stora kostnader,
eller om konkursansökan inte kommer att bifallas, kan det finnas skäl att tillgripa andra
åtgärder för att driva in sin fordring. Från lagstiftarens håll har bland annat förts debatt om det faktum att mängden konkursen vida överstiger antal företagsrekonstruktioner. Att företag i ekonomiskt trångmål som på sikt kan vara livskraftiga träder i konkurs i stället för rekonstruktion medför en inte obetydlig kapitalförstöring.
Alternativ till konkurs
Sammanfattningsvis innebär detta att det allmänna har att beakta ett helhetsperspektiv ien betydligt större omfattning än vad som krävas av en enskild när den vidtar åtgärder för
att driva in en skuld. För dig som företagare innebär det att det finns goda skäl, tillika
möjligheter, att pröva andra tillvägagångssätt innan man vänder sig mot ett
konkursförfarande.
Vi kan hjälpa dig!
Har du några fler frågor om fordrings- och insolvensfrågor rörande ditt bolag, eller frågorsom rör verksamheten i sin helhet? Varmt välkommen att kontakta oss på Juridium så
hjälper vi dig vidare!